Lucky number 91

Vilket drama på söndagskvällen. Är helt slut idag! Ja, vi tar det väl från början. I går pratade jag och Thea med morfar, mormor & kusin Alvin på Skype. Väldigt mysigt att se dem och Thea skrattade när Alvin gjorde roliga grimaser :-)

Efter det satte vi oss på golvet som vanligt för att leka. Thea stod upp och höll sig i vardagsrumsbordet som vanligt. Jag satt halvt vänd mot henne och halvt mot teven när hon tappar balansen och ramlar. Jag tittade inte på henne just då men tror att hon höll tag i min axel och försökte nog hålla sig uppe. Istället vred sig armen och hon ramlade i golvet. Storgråt såklart men efter 10-15 min insåg jag att set inte skulle gå över. Robert spelade match och gick inte att nå. De hade tagit vår bil men som tur var var Carro hemma. Jag fick låna deras bil för att åka till akuten. Var lätt hysterisk just då och åkte och hämtade svärmor som följde med. Efter många om och men och felkörningar var vi framme. Då hade R anslutit. Hela väntrummet fullt med folk. Fick nr 109, de var på 86 när vi kom in. De sa att uppskattad väntetid var 5-8 timmar. Härligt. Men när jag satt å fyllde i Theas uppgifter såg jag en nummerlapp som låg på en bänk. Nr 91! Den norpade jag direkt och vi kom in efter kanske 30-40 min. Men det är ju alltså bara inskrivning när man träffar sköterska (det ska egentligen ta Max 10 min enligt deras mål på barnakuten). Precis innan vår tur sträckte Thea ut armen efter ett papper och efter det blev det bättre. Sköterskan fick ta i armen, kunde röra den och känna så inget var brutet eller ur led. Hon rekommenderas oss att åka hem istället för att vänta i flera timmar på läkare. Så vi åkte hem. Hon har fortfarande ont och gråter ibland men det är bättre iaf!

Idag ringde R sin syster som är läkare som tror att det är pigluxation hon råkat ut för. Att armbågen eller ett ben i underarmen hoppar snett eller t.o.m ur led. Ibland lyckas barnen själva rätta till det. Troligtvis gjorde hon det när hon sträckte sig efter pappret innan vi mötte sköterskan. Tror inte armbågen var ur led utan nåt hade nog hamnat lite snett och nu är hon antagligen lite öm varav att hon fortfarande har ont idag. Vår lilla snäcka. Vilket kaos! Lär ju inte vara sista gången heller....