Enligt min mamma var jag som riktigt liten en lugn och "snäll" bebis. Lekte i lugn å ro, långt ifrån min vilda bebis som är helgalen större delen av dagen. De minnen jag själv har från när jag var liten minns jag att jag ofta var osäker. Valde alltid samma som min bästis. Hon började spela dragspel, ja då gjorde jag det också trots att jag hellre kanske ville spela något annat instrument (minns inte om det var så men det var det säkert). Det där försvann med tiden och sen blev jag en självständig tjej som gjorde som jag själv ville även om alla andra kompisar inte gjorde det. Minns att min bror en gång berömde mig för det. Mina kompisar klädde sig rätt utmanande i högstadiet. Urringat, korta kjolar, tajta kläder. Jag hakade aldrig på det där utan körde min egen stil och det var otroligt roligt att höra från honom att han tyckte jag var cool som körde mitt eget race.
Ja, lugn var du. Du drog dig fram på rumpan vid så där 7 månader, sedan reste du dig upp och gick vid typ ett år! Du kröp aldrig vad jag minns, helt rätt, man ska aldrig krypa för någon!
SvaraRadera