För ett år sedan idag...

Den 3:e april 2011. Söndag. Jag hade gått över tiden 7 dagar och var rätt deppig. Men denna söndag var annorlunda. Vi hade börjat dagen med hembakade scones till frukost, så gott. Mina föräldrar var i stan då pappa skulle på konferens här måndag-tisdag. Mamma hade tagit ledigt och följt med i hopp om att bebisen skulle ha kommit vid detta laget. Jag var besviken att jag inte höll en bebis i min famn men hade ändå en vag förhoppning om att bebisen bara väntat på att mormor & morfar skulle komma till stan innan den gjorde entré.

Dagen innan, på lördag, hade jag haft en rastlöshet i kroppen hela dagen som jag inte visste vad den berodde på. En konstig känsla som följt med hela lördagen men som på söndagen var bortblåst. Vi skulle träffa mina föräldrar i stan för att äta middag. Jag minns att jag kände mig stor som en flodhäst och hade ungefär 2 plagg som fortfarande gick att ha på sig, men jag gjorde mig lite fin ändå. Sminkade mig och fixade håret. Vi träffades på Radisson där mamma och pappa bodde. Jag orkade inte gå längre än till O'learys så det var där vi käkade. Minns att jag åt en riktigt god club sandwich. Under middagen började jag få lite ont i magen. Sammandragningar som jag haft i några dagar, men kraftigare och mer regelbundet. O'learys visar ju alltid sport så jag slängde ett öga på matchklockan varje gång jag fick ont och insåg att det var med ungefär 5-8 minuter mellanrum. Vi käkade klart, gick med upp till mamma och pappas rum och fick en underbar låda med bebisgrejer. Kläder, leksaker, filtar m.m. Åkte hem och satte oss framför teven. Jag klockade lite med en värkapp jag laddat ner men det var fortfarande långt emellan. Under natten blev det värre och värre. Kunde inte sova mig igenom värkarna utan slumrade mellan dem men fick inte mycket sömn. Kl 05 vaknade R. Jag sa till honom att inte åka till jobbet. Kl 07 ringde jag förlossningen som sa att det var fullt överallt i hela Gbg men hon lyckades ändå fixa ett rum åt oss och vi åkte in. Klockan 00.32 natten mot tisdag kom hon då äntligen. Mormor & morfar hann hålla henne innan de rusade till tåget på tisdag eftermiddag. Så visst var det så, hon väntade bara på att mormor & morfar skulle komma till stan. 

Vaddå svullen??? (bilden är taget på Oleary's 3/4-11)

Ser ju nu i efterhand hur svullen jag var i ansiktet. Näsan är ju tre gånger så stor som den brukar vara :-)