Lång väntan

Så kom den i år igen, midsommaren! Det sedvanliga vädret, ömsom sol, ömsom regn. Vi var iväg på ett firande i närheten men stannade inte så länge. Åkte till närmaste Triumfglasscafé och tog varsin stor, maffig glass istället! Sen grillade vi med grannarna, kött & lax med goda midsomriga tillbehör (färskpotatis - hallelujah!!). En jättefin midsommar, precis så som jag önskat den. 

I övrigt bara väntar & väntar vi... Pojkarna verkar inte ett dugg sugna på att träffa sin familj. Förra helgen hade jag mycket känningar och trodde nästan det var dags men denna veckan har allt stannat av. Visst, lite sammandragningar har jag men det har avtagit rätt mycket. Jag träffade min barnmorska i tisdags och hon trodde jag skulle få igångsättning senast nästa fredag (26/6) om de inte kommit men i torsdags när jag var på Östra sa dom att jag inte får träffa en läkare för bedömning förrän tidigast måndag 29/6, eftersom jag först då är i v40+0. Jag förstår inte varför de är så ovilliga att sätta igång? Jag ska dit igen på måndag för att återigen lyssna på hjärtljuden och jag tänker försöka förklara hur ont jag faktiskt har. Fråga om det är okej att ta maxdosen alvedon eftersom jag inte orkar med annars. Får se om de säger något men jag har svårt att se att jag skulle få gehör för det. Begriper inte riktigt varför min kropp orkar fortfarande? Jag orkar ju inte, så förstår verkligen inte hur detta bara kan fortsätta. Ber om ursäkt att bloggen är skittrist just nu, men det är liksom inte så mycket som pågår just nu förutom väntan... Och mycket frustration & tårar. Så är det just nu. 

Muntrar upp med den här bilden, inte alls passande till inlägget men whatever... :-)