Viloläge

Åh, vad jag velar angående bloggen. Jag saknar den. Det är skönt att inte känna "bloggpress". Och sen saknar jag den igen. Så vi testar väl en omgång till. De obehagliga kommetarerna jag skrev om i inlägget under var riktade mot bloggarens ena barn, som är lika gammal som Thea. Därför kändes det så himla träffande och därav mitt velande. 

Sen sist har följande hänt. Inga bebisar har kommit (tack & lov, stanna gärna minst till juni!), däremot är magen enorm och jag har ont, ont, ont mest hela tiden. Jag jobbar 50% och det är så skönt! Jag sover & vilar. Dricker en kopp kaffe ibland. Äter mellis. Vilar ännu mer. På eftermiddagarna har jag ungefär en timme hemma innan det är dags att hämta T på förskolan och de eftermiddagarna ser ofta ut så här: 

Läsa bok eller sova en stund i sovrummet med dörren öppen. Är verkligen glad att barnen är beräknade till början av sommaren. För mig känns dessa ljumna vårdagar som högsommar. Så varm & svettig mest hela tiden. Fräscht!! Hoppas ni hittar tillbaka trots uppehållet, det är ju för er jag skriver!