Nästan i mål

Suck! Idag skulle jag, Robert, Jukkis & Carro besöka något som heter Escape House här i Göteborg. Helt enkelt ska man försöka ta sig ut ur ett rum genom att lösa gåtor, leta ledtrådar m.m. Mina föräldrar skulle kommit ner igår för att passa barnen men det blev ju inget med det iochmed sjukdomen som dök upp. Så himla surt då vi sällan har barnvakt till alla barnen och jag verkligen såg fram emot detta. Men livet är som det är. Natten till lördag, när Thea äntligen kommit hem efter 2 nätter hos farmor, kräktes även Joel. Bara några gånger, under sammanlagt kanske 45 min, sen sov han resten av natten. Och jag hade ju förstått att han skulle få det oxå, svårt att undvika men började ändå fundera när det gått över 48h. Så typiskt att vi tagit hem Thea också men samtidigt kunde vi ju inte hålla henne borta i en vecka liksom. Vi har försökt vårt bästa att hålla henne ifrån dem (hon har inte varit på dem en enda gång sen hon kom hem) och påminna om att tvätt händer & allt det där. Vi får se hur det går, jobbigt om hon också blir sjuk nu. Så långdraget om inkubationstiden är över 2 dygn. Varken jag eller R känner något konstigt dock, trots att vi varit mest i det hela. Så håller tummarna att tjejen slipper.... 

Tjejen har för övrigt lärt sig cykla idag! Vi gick ut för att cykelträna imorse och det märktes tydligt att hon hade bestämt sig, hon skulle lära sig! Och det gjorde hon. Det är lite vingligt men framåt går det och hon är inte rädd trots en och annan vurpa. Min stora tjej, hur kan tiden bara susa iväg så här?! 

Detta är en av skönheterna vi kom hem med från Plantagen igår. Åkte dit med T för att kunna plantera ute sen och helt enkelt hålla oss ute så mycket som möjligt. Och det funkade bra, hon var ute nästan hela dagen igår.