Bebisen i min mage måste vara någon slags mirakelkur för min hälsa! Visst är kroppen (höfterna, ljumsken, ryggen) sliten och trött, men av någon anledning håller jag mig frisk i övrigt. Hösten och vintern har varit kantad med sjuka arbetskamrater, kompisar och släktingar. Själv har jag inte haft en sjukdag på hela graviditeten (peppar, peppar och allt det där). Idag ligger min sambo för andra gången på ganska kort tid däckad i feber, har hosta och mår alltmänt kasst. Jag passade på att åka och storhandla ifall jag skulle bli dålig denna gång så vi åtminstone har mat hemma. Det återstår att se om jag klarar mig, än så länge mår jag bra i alla fall!
Cesar håller Robert sällskap i sovrummet vilket jag tycker är fint. Men han ligger på behörigt avstånd, katter är ju inte allt för förtjusta i hostningar och annat bröt. Men in Black går på teve, och jag gick nyss in med en skål glass till honom. Förhoppningsvis blir han lite piggare av den kombon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar