Underbart är kort

Hur fasen kan en vecka gå så fort?! Ja, nu är vi alltså hemma igen. Så gott vi har mått denna veckan. Bara varit vi, vår lilla fina familj. Kan säga att jag, som är dålig på att vara i nuet i vanliga fall, har sugit in och tagit till vara på varenda minut. Inte räknat dagarna som är kvar med lite ångest över att de är på väg att ta slut utan njutit och sett fram emot det vi haft kvar av resan. Nu är det nedräkning till nästa semester, den börjar faktiskt ganska snart ändå. Inte många veckor kvar. 

Min bästa stund under resan: En av dagarna var T trött och efter en kort promenad på lite skumpigt underlag somnade hon i den lånade sulkyn och jag parkerade henne i skuggan av ett träd. Satte mig i solen själv och läste. När hon vaknade satt hon länge i mitt knä, vi pratade, tittade ut över stranden & havet. Vi kramades, hon ställde massor av nyfikna 3-årings frågor och jag svarade efter bästa förmåga. En liten stund satt vi bara tysta, hon med huvudet i min halsgrop och Coffee-shoppen vi satt vid spelade faktiskt Sweet child of mine, hur cheesy det än låter så var det faktiskt så :-) Underbara Samos, åk dit om ni har möjlighet <3